När man går till jobbet på morgonen är det mörkt. När man går hem är det mörkt. Det hela är oerhört finurligt uttänkt. De få ljusa timmarna under dagen ska man sitta inomhus vid ett skrivbort, stirra in i en skärm full av små små ljuspunkter och hela tiden trycka på knappar. Knapp knapp knapp. Ibland rör jag på ett hjul och trycker på knappar som hör till det också. Skönt att slippa exponeras för dagsljuset. Skönt att slippa vara "ledig". Skönt att slippa värme. Skönt att slippa god och billig mat. Och sprit som är nästan gratis. Nu ska jag knappa lite till. Det är ett svårt arbete, det gäller att trycka knapparna i rätt följd. Inte alla klarar det.
Jag känner en som är gnällig. Det är inte jag.
Monday, November 21, 2005
Subscribe to:
Posts (Atom)